20 November 2008 - Underbara lilla mirakel...
Idag har det varit en härlig dag med mycke sol och kall frisk luft. På förmiddagen var jag ute hos puttarna och mös lite sen gick jag in och stoppade i en maskin tvätt, målade färdigt den lilla telefonbänken (eller vad man ska kalla den) och satte in nästan all inredning i garderoben (bara några hyllor kvar som Rickard får ta) Sen åt jag lite sen lunch innan jag åkte in på vattengympan, den var som vanligt lika uppskattad och idag var även vår ordinarie instruktör Eva tillbaka så allt var riktigt bra idag. Lilla bebisen gillar nog att vattengympa för hon får tokfnatt varje gång på avslappningen =) sååå gullig.
Nu väntar jag bara på att Rickard ska komma hem så jag får kramas lite =)
Nu är jag snart 26 hela veckor gångna och snart får man väl säga att man börjar bli höggravid =/, läste i en tidning och där stod det redan i vecka 27 att man var höggravid. Tycker nog inte riktigt att jag kan kalla mig det än men jag är ju iaf en god bit på väg =)
Vecka 26
Barnet:
Ca 30 cm lång och vikten är 8-900 gram. Barnet har nu passerat en viktig gräns. Det har kommit så långt i sin utveckling att det sannolikt skulle överleva utanför livmodern. Ögonen öppnar och sluter sig. De reagerar sedan en tid tillbaka på ljus och mörker. Genom att rikta ett starkt ljus mot barnet har man kunnat se hur det lyfter händerna för att skydda sina ögon. Hjärnan utvecklas mycket snabbt, nu får hjärnbarken sina fåror och vindlingar så att alla nervceller skall får plats. Barnet har mer sammanhängande sömnperioder, ibland stämmer de överens med dina egna. Den långa elastiska navelsträngen kan vara snodd runt barnet men dess rörelsefrihet påverkas ändå inte. I navelsträngen finns det 3 blodkärl. Det ena transporterar blod till barnet. De två andra för bort slaggprodukter från barnet.
Mamman:
Om du är ledsen, har lite för bråttom eller stressar märker ditt barn det eftersom barnet reagerar på de stresshormoner som din kropp producerar. Blir du skrämd av något kommer barnet att reagera på adrenalinet som förs ut i ditt blod. Alla dessa ämnen når barnet via blodcirkulationen runt moderkakan. Men det reagerar också på din glädje, när du trivs och mår bra. Endorfiner och andra "måbra-substanser" når på samma sätt fram till barnet.
Just nu känner jag bara en sån enorm längtan efter vår lilla bebis, kämpa på lilla pyret, snart får vi lära känna varanndra =) Vårat lilla mirakel...
I helgen ska jag och Rickard titta på en film om barnets utveckling från befruktning till förlossning, fick låna den av Anders Victorin (anställd på företaget) Ska bli spännande!
Sen ska jag verkligen försöka att få Rickard att ta lite bilder på bebiskulan med...
Å idag fick jag lite dagsfärska bilder på lilla busungen, Snart ska han ju få krama på sin lilla kusin i magen när vi kommer till sthlm =)
Finns det verkligen någon charmigare??? Colin- som blev 11 månader i förrgår =)
Hi hi, fasters lilla busfrö...
Nu skriver ja inge mer ida för nu kommer Rickard vilken sekund som helst..... Puss å kram på er!
